Jimmy Lyons - The Box Set

Magnus Olsson, Svenska Dagbladet

Altsaxofonisten Jimmy Lyons (1931-1986) jazz är en stilstudie i hur bebopens innersta väsen och frijazzens explosiva uttryck kan smälta samman till en storslagen och högst levande musik. Starka melodier möter kraft och intensitet, disciplin möter frihet.
Just melodierna låg Lyons varmt om hjärtat. Det var kring dem han byggde låtarna, såväl till dess struktur som i dess solon, där han ihärdigt och med självförtroende varierar melodins tema på ett sätt som kräver både fantasi och återhållsamhet.
För de flesta är Lyons namn starkt förknippat med pianisten Cecil Taylors: Lyons var medlem i Taylors olika grupper i över två decennier.
Som soloartist låg han dock lågt. Därför är det en stor händelse i jazzvärlden när det svenska skivbolaget Ayler Records ger ut denna mycket ambitiösa 5-cd-box med fem liveinspelningar från åren mellan 1972 och 1985.
Intrycket, och tillika uttrycket, varierar naturligtvis med de olika gruppernas sammansättning. Och några sticker ut mer än andra.
Till den energiska skolan hör trioinspelningen från 1975 med basisten Hayes Burnett och trumslagaren Henry Letcher. Inte minst det 40 minuter långa stycket "Family". Till en taggad och svettig rytmsektion visar Lyons upp hela registret. Länge håller han fast vid rena korta toner för att sedan gå över i en exposé av explosiva övertoner. Det är fritt, förlösande och mycket hårt.
Med kvartetten från 1972 får det melodiösa större utrymme, även om improvisationen i allra högsta grad är närvarande.
Växelspelet med trumpetblåsaren Raphé Malik är exempelvis oerhört inlevelsefullt och lyhört. Med "Ballad One" visar Lyons att allt inte bara handlar om intensitet.

På inspelningen från 1985 spelar trumslagaren Paul Murphy tätt och följsamt och basisten William Parker svänger och utmanar. Lyons är i toppform och har sällskap av levnadskamraten Karen Borca på det i jazzsammanhang ovanliga instrumentet fagott.
Utrymmet för solospel är stort men de visar också goda prov på nervigt samspel.
Med "The Box Set" finns alla förutsättningar för att Jimmy Lyons kan få den plats i jazzhistorien han förtjänar - på egna meriter och inte bara som Cecil Taylors saxofonist.